Ding dong dygnsrytm!!!!:P

Alltså det är helt sanslöst just nu. Jag sover på dan och är vaken på nätterna. Trots att jag trycker i mig både Atarax och Propavan. Har väl blivit immun eller så är sängen extra skön på fm......:)

Har dock bestämt mig för att bryta detta nu!!!!!

Inatt blir det att vara vaken och så får jag lägga mig tidigt imorn istället. För vet ni när jag slog upp ögonen idag då?

KLOCKAN 16.22! Har faktiskt aldrig sovit så himla länge, inte ens när jag jobbade natt på donken, för då brukade jag iallafall vilja komma ur bingen före fyra så att man fick lite dag.

Fattar knappt själv hur det gick till. Men tror att det var mina sorgetankar som forsade runt i skallen. Klockan gick hur fort som helst och så var den 04.45.

Men nog om detta.

Har jag berättat att jag fått kattungar förresten???

Den 19e april födde lilla Esther 5 stycken underbara små bebisar. Varav tre tabbyfärgade, en orange och en stengrå.

Nu är de lite över en månad och det är fascinerande att se hur de utvecklas dag för dag. Man kan redan börja ana deras olika personligheter.

Och så har de fått namn såklart. Den gråa heter Tjorven, den orange Prins Felix och de tre tabbymönstrade är Phillipa Tussilago, Findus och Tusse.

Men ush, nu luktar det som nån just gått på lådan:P

Ha de gott !!!!

Det sötaste som finns:)

Min Helg vecka 19

Var faktiskt kanon!!!!

Det började med Göteborgsvarvet igår och fortsatte sedan med en underbar kväll hemma hos Jennys pojkvän Jimmy i Säve. Där åt vi som vanligt av Jimmys mors underbart goda mat för att senare titta på Eurovision.

Måste erkänna att jag blev lite besviken över utgången, alltså Sverige på 21a plats, hallå!!!???

Var har våra röster och jurypoäng tagit vägen! Vi måste nog börja lära oss vad Europa vill ha istället för att bara skicka det vi tycker är bra!!!! Detta var riiktigt uselt faktiskt.

Norge var, trots att jag retat mig på det, en oerhört värdig vinnare, det är ju en riktigt bra låt som man kommer ihåg. Fast jag måste även tillägga att vissa partier i melodin var sjukt likt en gammal svensk psalm vid namn "Tack Oh Liv"

Denna söndag började dock sent. Väcktes vid 2 av att morsan bånka på dörrn. Hade planerat att åka iväg till Filadelfiakyrkans årliga sommarfest vid Jämnesjön.

Men eftersom det bara va en timma kvar tills den började och eftersom att jag inte bestämt skjuts med nån så gav jag upp den iden. Men endast tills Britt ringde och undrade om jag skulle vilja åka med henne och Stig dit, de stod precis i startgroparna. Så jag rusade upp och slängde på mig lite kläder samt borstade av tänderna och for iväg.

Det var oerhört mysigt att komma dit, då det var 10 år sen jag var där senast. Då var jag 13 år, innan Borlängetiden, med allt den inneburit.

Eftersom jag åkte med Britt dit så var jag på plats en stund tidigare än det började. Britt förberedde fikat som hon hade ansvar för så jag satt i bänkarna i samlingsrummet. Det var mysigt och skönt att sitta där. Hade sällskap av pastor Hans samt Frida Luiga och Marika H som repade lite inför mötet. Det var, trots att jag fortfarnade kände mig mosig i huvudet efter mitt snabba uppvaknande, så var det ändå härligt. Solen strålade in genom fönsterna och himlen var blå.

Men strax innan resten av församlingen kom in så började jag känna en konstig sorg inombords. Massa olika minnen och tankar från tragiska saker jag upplevt i Borlänge började exponera sig som på en filmrulle. Bilderna bara vällde upp och ord efter ord slog i mig. Det var minnen då jag befann mig i mitt livs värsta kris, då jag bla fick för mig att hoppa från en bro i Borlänge. Minnen av skräckkänslor för döden, misshandel, misär och förtvivlan. Tunga minnen med andra ord. Och frågor som Varför gjorde jag inte så eller så dök upp? Det blev så verkligt och konkret för mig att det kändes nästan som att det hade hänt för baara nån liten stunds sen, trot att det snart gått hela 5 år. Kände mig riktigt lessen en stund men så gick det snabbt över då jag istället rycktes med i Fridas och Marikas drama.

Sen blev det tipspromenad och fika.

Känner mig trots att jag varit väldigt trött och slö, väoldigt nöjd med min fiiiina helg!!!!

Kram Frida

Stilla liv...

kära Nosssan!

ananaspaj!

Idag har solen skinit vänligt åt mig. Även om jag känt mig trött och slö kan jag verkligen inte förneka att jag uppskattat det jag fått.

Dagen började dock med en försovning men smet snabbt iväg till mitt kära Tors Hus där jag fick avnjuta lite god smörgåstårta. Vi hade avtackning för Kerstin Lundström idag, därav valet av mat. Träffade Josefin och lilla gulliga Dalila. Vi prata och skrattade. Och så hade även Josefin, dagen till ära sin lilla Devon Rex kattunge Neko med sig!:D En riktig goding var han verkligen. När jag kom hem kände jag mig dock lite krasslig. Magen gjorde ont och var uppblåst. Mådde illa. Men åkte ändå med pappa till Floby som ändock blev en skön resa. Och nu när jag ändå förtäljer om mitt tillstånd kan jag ju inte låta bli o berätta hur jag kom till bukt med min plåga..... Jo, jag tog en räka, droppade lite YES diskmedel och sköljde ner. Inför pappa som stod och såg på utan att veta vad han skulle tänka......:(??? Jag tänkte att jag provar detta för diskmedel är ju trots allt bakteriedödande :P Men lite nytta gjorde det faktiskt, för ngra minuter var jag pigg och glad igen. Nytt läkemedel eller bara plasebo? Ja, den frågan får besvaras nån annan dag. Sen fick det bli en lugn skön kväll tillsammans med en pizza och en tallrik glass framför talang 2009. Imorgon är det göteborg som gäller! Morsan har bestmt sig för att ta sig igenom Göteborgsvarvets 21 km på mindre en två timmar:) Hm,mm, återstår att se. Heja Mamma iaf!!!!!! Posering vid ån

Narnia?

eller en vanlig dag? Ja, det är inte helt lätt att urskilja just nu. Speciellt inte ikväll vid ån Nossan där det blev ett antal roliga foton:P Det är fascinerande hur mkt glädje naturen kan leverera-utan att jag ger den ngt tillbaka:)? Nej, den ler åt mig och kräver ingenting. Jag kan vara precis som jag är. Så som jag är och smaka på allt det goda. Naturligt eller hur? Kram<3

Vilken härlig dag!!!!:D

Göta Älv i eftermiddagssolen:)

Frukost

Glädje:)

Pappa körde mig till tågstationen, vi tog bilen för jag inte skulle bli blöt då regnet duggade lite nätt och jämt. Kom på tåget i beräknad tid 12. 08 och valde med omsorg ut en bekväm plats åt mig och så rullade det iväg. Jag trivdes gott när jag svischade förbi all vårgrönska, riktigt stornjöt och kände verkligen att jag kunde ta in det. Då jag plågats av mkt skräck i hjärnan så har mina upplevelser gärna stannat i ögonen, jag har inte vågat släppa ner dem i hjärtat pga av allt kaos i skallen. Men nu känns det inte längre så och det fick jag känna idag. Tåget fortsatte och var snart i Göteborg. Där stod även solen klar på himmelen vilket verkligen fick mig att trivas. Tog ett par cheeseburgare på donken och strosade runt en sväng i folkvimlet. Sen blev det spårvagnsåkning för hela slanten. Först en sväng med 5an sen 10an och 1an. På 1an inträffade det dock en ngt störande sak. Det klev på ngra skolungdomar, troligtvis från nåt estetprogram som väsnades och stojade så musiken i min MP blev till ett susande grummel i huvudet. Eftersom skratten och det höga pratet var så äckligt tillgjort och falskt riktigt skar det i öronen. Och inte nog med det- de satt kvar nästan till ändhållplatsen innan de bytte spårvagn som skönt var. Sånt kan jag verkligen verkligen reta mig på!!!! När folk, iof oftast ungdomar, men iaf det där att testa gränser för och se hur folk reagerar för sakens egen skull kan jag känna att det bara blir fult och hänsynslöst. Inte ett dugg vackert eller konstnärligt. Men vfr sa du inte åt dem kanske man undrar? Ja, att jag inte gjorde det var helt enkelt att jag inte vågade, jag vågade inte ta risken att få ngt tillbaka som jag skulle kunna bli och lida av ngt som skulle kunna skada min dag. Jag var iof lite rädd om mig, denna första resa ner till Götet sen flytten. På nerresan efter att spårvagnen vänt så var jag både arg och tjurig för att jag varit så himla feg och bannade mig själv för att jag satt mig på den turen och inte klivit av i stan och tagit en annan-då skulle jag ju sluppit allt det här!!! Det förde iallafall med sig ngt gott-jag tog ett bra beslut! Jag kan inte gå kuvad genom livet för att skydda mig från allt som skulle kunna kännas obehagligt eller som för med sig smärta, jag kan inte gå med händerna lindade om huvudet för att vara säker-dels för att man aldrig blir helt säker och dels för att smärta ingår i livet och sånt måste man kunna ta. Min ånger förbyttes snabbt till iver och förundran när en kvinna jag kände igen klev på. För det var faktiskt ingen mindre än Agneta, Mias mamma! Otroligt, detta var ju som sagt min första tut ner till Götet sen jag kom hit och hoppsan!!!! Fick naturligtvis gå fram och hälsa så det blev ett par trevliga minuter innan hon skulle med nästa tur. Promenerade fylld av glädje och liv genom ett grönområde innan jag tog min sista tur med 5ans spårvagn som gick över vackra Älvsborgsbron i eftermiddagssolen. Som fick bli ett fint avslut på en väldigt fin Göteborgsresa PUSS och KRAM en rätt nöjd Frida:)

Passade även på att fånga denna fina bild-havsstad som det är

Spårvagnåkarn:P

Vårregn

Vaknade utvilad idag ur en skön dröm. Men eftersom jag fått som vana att vakna väldigt sent på förmiddagen så undrade jag vad klockan kunde vara då jag kände mig så utvilad. Till min stora glädje så var den endast 07.59! Alltså det hade visst hjälpt att ta propavanen tidigare igår, tog dem redan vid kl kvart över elva:) Men det var jobbigt sista stunden innan jag kom i säng, som jag inte gjorde förräns vid 2 tiden, de började ju verka på mej så jag mådde rätt illa men tvingade mig själv till att vara vaken för att få undan lite som var tvunget att få bort tills idag:S Låg kvar en stund i sängen efter att jag vaknat och somnade tom om:) Men det var skönt för ska inte till ngt Tors Hus idag utan nej klockan 12.08 går mitt tåg till Göteborg!!!! Nu tittar jag ut genom köksfönstret och ser snälla vårregndropar som dunsar ner på marken. Solen skiner bakom molnen och nu ska jag snart börja göra mej iordning.